Hvetlanda Samskoleförening år 1900 – 1921
Dagens Withalaskola började en gång i tiden som en privat skola. Planerna på en samskola i Vetlanda hade väckts inom Hvetlanda Köpmans-, Industri- och Hantverksförening, där en kommitté tillsatts för att förbereda projektet. På en lista hade 100 personer anmält sitt intresse att stödja en skola. Hvetlanda samhälle hade utvecklats rätt kraftigt varför förslaget väcktes att få till stånd en skola i vilken barnen kunde få högre kunskaper än vad folkskolan kunde ge.
I Hvetlanda Posten den 13 juli 1900 var följande annons införd: ”…de personer, som antecknat sig för bildandet av Hvetlanda Samskoleförening torde för föreningens konstituerande, styrelseval m. m. mangrant infinna sig i Hvetlanda Folkskolas övre sal måndagen den 16 juli 1900 kl. 5 e.m.”.
Vid sammanträdet den 16 juli 1900 valdes samskoleföreningens styrelse: Häradshövdingen W. von Schwerin, som även blev styrelsens ordförande, komministern J. Plym -Forshell, sågverksägare A. Bäckman, köpmannen A. Victorin och bokbindaremästaren J. Krantz samt suppleanterna trafikchefen A. Lindberg och skomakarmästaren C. G. Ahlinder.
Samma dag hölls det första styrelsesammanträdet, varvid till skolans förste föreståndare privatläraren Emil Modén utsågs, med en årslön av 1200:- kr. Modén var tidigare föreståndare för Mönsterås samskola.
Den 15 aug. antogs stadgar för föreningen. Medlemsavgiften bestämdes till 5 kr/år och terminsavgiften till 35 kr. Styrelsen hade hyrt lokaler i Adolfssons fastighet i kvarteret Merkurius, mot en årshyra av 500 kr, och den 1/9 1900 kunde skolan starta undervisningen med inte mindre än 31 elever. Det var ett djärvt steg, då föreningen inte hade några ekonomiska resurser eller kassor att tillgå till avlöning åt lärarpersonal, hyra eller inköp av skolmaterial. Men tron på företaget och enighet inom föreningen gav styrka. Lärarlönerna var förstås små och genom iakttagande av största sparsamhet gick det att starta skolan till en början i ett par klasser men alla redan läsåret 1901/1902 utökades skolan med två klasser och elevantalet steg till 57. Vårterminen 1902 inrättades en förberedande klass och höstterminen år 1903 en femte klass.
Undervisningen i den privata samskolan synes ha varit förvånansvärt modern. Kursplanerna utarbetades i överensstämmelse med de allmänna läroverkens och man införde samma läroböcker, som användes i Jönköpings läroverk, där många elever efter genomgång av skolans femte klass vann inträde i sjätte nedre.
Redan från början lämnade Vetlanda kommun ett årligt bidrag på 500 kr och fr.o.m. 1904 lämnade Östra Härads Sparbank ett lika stort bidrag. 1902 inköptes en fastighet i staden för 13.000 kr för att användas som skola då hyresvärden sagt upp föreningen. Emellertid återtog hyresvärden flyttningsuppsägningen och föreningen sålde fastigheten och förtjänade ett par tusen kronor.
1903 skänkte Vetlanda municipalstämma till föreningen den nuvarande skoltomten, då hyresvärden ånyo önskade få bort skolan från sitt hus. Man uppdrog åt stadsarkitekten August Atterström i Jönköping att uppgöra ritningar för en skolbyggnad och den kom i bruk höstterminen 1904. Det var f.ö. Atterström som ritade Kommunalhuset i hörnet Kyrkogatan – Stortorget som uppfördes 1910 och som utöver Kommunalhus inrymdes med rum för kalla och varma bad i källaren och på första våningen en polisstation.
Efter upprepade avslag på anhållan om statsbidrag lyckades man slutligen 1907 erhålla dylikt, i det att samskolans 3:e och 4:e klass ombildades till högre folkskola. Övriga klasser var dock fortfarande kvar som en privatskola. I början av 1910 ingick Hvetlanda köping till Kungl. Maj:t med en underdånig anhållan om anslag till ytterligare 2 klasser i högre folkskolan, vilken anhållan bifölls.
Högre folkskolan var avsedd att förbereda eleverna till avläggande av realexamen eller till inträde i femte klassen av allmänt läroverk. Men organisationen ansågs lida av vissa brister. Då ingen gallring skedde vid inträdet i första klassen och folkskoleorganisationen i området var ganska ojämnt utvecklad, uppstod betydande differenser i fråga om lärjungarnas insikter och möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen.
Sedan Hvetlanda köping anhållit om skolans ombildning till kommunal mellanskola inspekterades den av läroverksrådet A.W. Falk, dels i februari 1911 dels också i oktober samma år, varefter ansökan tillstyrktes av Läroverksöverstyrelsen och bifölls av Kungl.Maj:t den 30 dec.1912. Den privata samskolan fanns emellertid kvar med sina två lägsta klasser jämsides med den kommunala mellanskolan och avvecklades inte helt förrän 1921.
Under Hvetlanda samskoleföreningens tid som varade mellan 1900 och 1921, varav de två sista läsåren endast på papperet, hade den ett flertal rektorer nämligen Emil Modén 1900-1903, Uno Stadius 1903-1905, J.E.K. Roosvall 1905-1907, August Leffner 1907-1910, Ernst Scholander 1910-1911 och E.J. Levin 1911-1921. Det var även ombyte av lärare men tre av dem var med hela Hvetlanda Samskoleförenings historia nämligen läraren Elias Rinman, och lärarinnorna fröknarna Agnes Petersson och Ellen Bergqvist.
Då den privata skolan upphörde och Samskoleföreningen upplöstes 1921 var dess kontanta behållning, 2.902 kr. och 10 öre, som överlämnades till Vetlanda stad med anhållan om att staden skulle förvalta den i form av en stipendiefond för välartade, behövande och studiebegåvade lärjungar, hemmahörande i Vetlanda stad.
Största delen av ovanstående text är hämtad dels
från maskinskrivet manuskript med oläslig
överskrift och ingen signatur dels från
Hvetlanda Tidning 13 maj 1921 signerat August Bäckman.
En del ålderdomliga ord har ändrats till modernare utan att
innebörden har förändrats allt för mycket.
Inte heller det i övrigt gällande skriftspråket från de
första tjugo åren av 1900-talet har helt kunnat bevarats.
/Bosse Heindorff