Skolformerna vid skolan har under årens lopp, från den första skolbyggnadens tillkomst 1904, varit varierande. Orsaken till förändringar har flera gånger handlat om ekonomi. Skolbyggnaden har också haft sin funktion utanför skolans verksamhetsområde. Långt in på 20-talet, hade kommunalstämman sina sammanträden förlagda till skolan, som ibland kallades för kommunalhuset. Något som ofta förknippas med Withalaskolan är Utställningarna 1907 och 1945, vilka hade skolan som huvudbyggnad. Under årens lopp har skolbyggnaden använts i samband med kvällsstudier, musikframträdanden, årsmöten, konstutställningar, helgkurser, idrottsläger, orkesterträning, vallokal, skoldanser och mycket annat.Det hela började vid sekelskiftet . . . .
På förslag av Hvetlanda Köpmans-, Industri- och Hantverksförening tillkom Hvetlanda Samskoleförening på initiativ av bland andra Häradshövdingen Werner von Schwerin, fabrikören August Bäckman och handlanden Adolf Wictorin.
Vid början av höstterminen 1904 stod skolbyggnaden klar. Den innehöll aula med läktare, 8 lärosalar, bibliotek, materielrum, vestibul och rum för lärare och rektor. Dessförinnan hade föreningen, sedan den 1 september 1900, bedrivit undervisning i lokaler i kvarteret Merkurius under rektor Emil Modéns ledning. Uno Stadius hade tagit över skolans ledning och var den nya skolbyggnadens förste rektor. Stadsarkitekten Atterström från Jönköping ritade och byggmästare August Petersson byggde skolan. Entreprenadsumman uppgick till 20 000 kronor. I summan ingick inte inre målning.
Gata fram till skolhuset från Storgatan fanns inte utan endast en gångväg och dessutom ägdes marken av enskilda personer. Några magasinsbyggnader fanns på den mark som sedan skulle bli den egentliga gatan fram till skolhuset, nämligen Stationsgatan. Sammanträde hölls i ärendet och handlanden Malkolm Vigstrand väckte förslaget att lösa kostnaden genom frivilliga teckningar. Vigstrand tecknade 300 kronor, handlanden Alfred Petersson 500 kronor, handlanden K A Holmbring 200 kronor och trädgårdsmästare P E. Petersson 150 kronor. De tre sistnämnda var till större eller mindre delar ägare till ”gatumarken”, varför deras teckningar avgick från det överenskomna markpriset. Ytterligare teckningar tillkom på 100 kr, 50 kr och även mindre summor varför gatan blev upplagd och färdig samtidigt med att skolhuset var byggt och inrett.
75 elever flyttade in i den nya skolbyggnaden. Utöver rektor Stadius, som även var redaktör för Hvetlanda tidning, var kandidaterna Elias Rinman och Henning Tornell samt fröknarna Agnes Pettersson, Ellen Bergqvist och Berta In de Beton lärare vid skolan. Ekonomiskt drog man sig fram genom årliga avgifter och anslag: Samskoleföreningens medlemsavgift 5 kronor, terminsavgift 35 kronor per elev, kommunalt anslag 500 kronor liksom Östra Härads Sparbanks anslag 500 kronor. Dessutom försålde Samskoleföreningens kvinnliga medlemmar syföreningsarbeten och anordnade basarer m m. Under Stadius tid som rektor gick även Hvetlanda Tidnings överskott till skolan. Däremot fick man inget statsanslag då endast äldre samskolor erhöll sådant.
Det ekonomiska läget var så bekymmersamt att det idag är svårt att få fakta kring följande händelse. Skolans styrelse förklarar nämligen när en av skolans elever blivit misshandlad, att den slagne var en stillsam och artig gosse och att personen i fråga skulle slippa polisanmälan, om han sonade sitt brott genom att till samskoleföreningen skänka 50 kronor. Händelsen får tillskrivas avdelningen ”anekdoter till en kär skola”.
Styrelseledamoten August Bäckman fick i uppdrag att uppvakta dåvarande ecklesiastikministern Fritiof Berg angående de utebliva statsanslagen. Rådet blev att ändra skolform till Högre Folkskola, då anslag för sådana skolor fanns. Efter denna ändring erhöll man, år 1907, statsanslag för två klasser med 1 200 kronor/klass och följande år 4 800 kronor för fyra klasser. Trots att fyra klasser nu hade övergått till högre folkskola behöll man två klasser inom samskolan för förberedande undervisning åt yngre barn, som sedan sökte inträde till Högre Folkskola.
Under denna utvecklingsperiod vid skolan hade rektor Stadius, 1905, ersatts av fil kand Josef Roosvall. Denne ersattes, 1907, av fil kand August Leffner. Samma år var skolan huvudbyggnad vid utställningen ”Östra Härads Lantbruks- och Industriutställning”.
Rektor Leffner frånträdde sin tjänst som rektor, 1910, och tjänsten upprätthölls det närmaste året av kand Ernst Schollander. År 1911 valdes E. J. Levin till skolans rektor. Högre Folkskola behölls inte längre än till slutet av 1911. Lagen om Kommunal Mellanskola hade kommit till stånd och infördes vid skolan. I samband med ändringen kom ett betydligt större statsanslag skolan till del.
Jämsides med den Kommunala Mellanskolan fanns två klasser av den privata Hvetlanda Samskola kvar. Samskoleföreningen upphörde inte förrän 1921. De sista åren hade den endast funnits till på pappret. Föreningens kontanta behållning, 2 902 kronor och 10 öre, överfördes till en stipendiefond för medellösa, välartade, flitiga och för studier begåvade lärjungar, hemmahörande i Hvetlanda Stad.